Idag var första dagen på vårterminen.

Jag försov mig.

Det är något mycket ovanligt. Händer närapå aldrig.

Jag tror det är för att jag är överspänd undermedvetet.

Och för att tid är något mycket viktigt i min värld.

Det är något som bekräftas av min vanligaste mardröm.

 I den har jag våldsamt ont om tid.

Det gäller en orienteringstävling.

En mycket viktig tävling, tror jag.

Jag gör ordning mig för att gå till start.

Alltid är det något av vikt som saknas.

En sko, SI-brickan eller så slår jag sönder kompassen.

När jag väl ordnat upp allting och ska ge mig iväg är det någon som hindrar mig.

Någon som kräver hjälp eller tröst.

Tiden springer iväg.

Och min klocka tickar förvånansvärt högt.

Alltihop gör mig vansinnig.

Och jag vet att jag kommer missa starten. Det känns som att en del av mig dör.

Jag vaknar alltid helt ur balans.

(Det positiva med det hela är väl att jag blivit rent militärisk när jag packar.

Jag kontrollerar fyra gånger att jag har fått med mig det viktigaste.

Det är som en ritual. Eller tvångstanke.

Och jag kommer aldrig någonsin sent till start.)

 

apan

7 januari 2009 14:30

hoho! ;D

 

allvetarn

7 januari 2009 21:03

jag ska slå upp din drömm i min drömtydarbok!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Snart far ett flertal glada och uppspelta morajuniorer söderut. Igen. Målsättningen är en rolig helg med bättre resultat än senast. Jag tror att det är fullt realistiskt.       ...

  Jag och Pärra Frost genomförde en vadslagning i söndags. Vi vadslog om vem som skulle kunna genomgå sin bana på kortast tid. (Att banorna inte var av samma längd är orelevant. Jag och Pärra är inte heller av samma längd.)   Stämningen innnan start ...

  Helgen har spenderats i skogarna intill Avesta. Mestadels var jag halvt vilse alternativt på väg åt fel håll. Jag ägnade mig åt sick-sack löpning. Jag ägnade mig åt backträning. Jag ägnade mig åt minimal kartkontakt. Jag är naturligtvis ganska miss...

  Jag fick i uppdrag att skriva en Verksamhetsberättelse för 2008. Det gladde mig till en början. Jag gillar ju att skriva saker och ting. Särskilt om orientering. Men så kom jag till avsnittet om 25manna. Det hela blev plötsligt jobbigt. Sanslöst ge...

  Jag hade kameran i högsta hugg i helgen. Här nedan är resultatet.   1) Sonesson var som vanligt oerhört brunstig. Här ses han sända ut parningssignaler (observera den sugande blicken och den utmanande ställningen)..   2)..och naturligtvis fick han ...