Jag gillar inte långdistans.

Kanske kan man säga att jag avskyr det. Jag vet inte. Det kanske är att gå för långt.

Nåväl. För det första: jag ser inget på 15 000-dels kartan.

Kanske börjar jag bli gammal. Möjligtvis borde jag skaffa en lupp eller liknande. Det är i alla fall en stark anledning till att jag ogillar långdistans. För att känna sig gammal och inkompetent är naturligtvis otrevligt.

För det andra: jag blir så förfärligt less på mig själv. På mitt eget sällskap. Detta blir ett stort problem speciellt under långsträckorna. 

Jag tappar fokus. Tänker på hur högt jag flåsar istället för om jag springer uppåt eller nedåt. Ser efter om mina lår dallrar istället för att uppmärksamma myren. Ofta kommer jag för övrigt fram till den slutsatsen att låren dallrar oroväckande mycket, vilket gör mig än mer förvirrad.

Jag funderar på om jag borde göra något åt detta. Det är helt klart något dåligt och hämmande för mig som orienterare.

Förut gillade jag att springa långt. Jag var en mycket hängiven och tacksam långdistanslöpare.Sedan skedde något. Jag är inte helt säker på vad.

Kanske borde jag gå till botten med detta. Förhoppningsvis blir jag därefter en mycket mer harmonisk orienterare. Det vore välkommet.

 

Jonas

23 december 2008 08:51

min gissning: banorna blir längre ju äldre du blir samtidigt som du blir latare!^^

 

Per

23 december 2008 14:35

Jag är inne på lite samma linje som Jonas det där med att banorna blir längre och längre...

http://perfrost.blogspot.com

 

lisa

23 december 2008 22:19

jag instämmer med ovanstående män.
speciellt det att du är LAT!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Snart far ett flertal glada och uppspelta morajuniorer söderut. Igen. Målsättningen är en rolig helg med bättre resultat än senast. Jag tror att det är fullt realistiskt.       ...

  Jag och Pärra Frost genomförde en vadslagning i söndags. Vi vadslog om vem som skulle kunna genomgå sin bana på kortast tid. (Att banorna inte var av samma längd är orelevant. Jag och Pärra är inte heller av samma längd.)   Stämningen innnan start ...

  Helgen har spenderats i skogarna intill Avesta. Mestadels var jag halvt vilse alternativt på väg åt fel håll. Jag ägnade mig åt sick-sack löpning. Jag ägnade mig åt backträning. Jag ägnade mig åt minimal kartkontakt. Jag är naturligtvis ganska miss...

  Jag fick i uppdrag att skriva en Verksamhetsberättelse för 2008. Det gladde mig till en början. Jag gillar ju att skriva saker och ting. Särskilt om orientering. Men så kom jag till avsnittet om 25manna. Det hela blev plötsligt jobbigt. Sanslöst ge...

  Jag hade kameran i högsta hugg i helgen. Här nedan är resultatet.   1) Sonesson var som vanligt oerhört brunstig. Här ses han sända ut parningssignaler (observera den sugande blicken och den utmanande ställningen)..   2)..och naturligtvis fick han ...