Jag gav mig ut och sprang idag. Det är ett stort framsteg. Jag känner mig nöjd med mig själv för första gången på länge. Det var våldsamt bra gjort. Medan jag sprang funderade jag över vad det är jag gillar med orientering.

Det här är sakerna jag gillar:

- Skogsdoft

- Nylonkläder

- Att hoppa över bäckar och lyckas komma hela vägen över (det händer tyvärr inte så ofta. Kanske är det därför jag uppskattar det desto mer.)

- Startlistor

- Att spika kontroller  i grönområden (allra helst skall jag först känna mig vilse och rädd för att därpå plötsligt hitta skärmen. Det blir som en extra stor triumf på det viset.)

- Älgar

- Tidningen (det är möjligt att denna punkt är lite långsökt. Jag vet inte riktigt. Men vad jag vill få fram är att det är trevligt att bli intervjuad. När man sprungit speciellt fort. Ofta vet jag inte vad jag skall säga. Det är ju självskrivet att det gått bra om man vunnit. Jag blir nervös över att de skall tolka mina uttalanden fel och få allting om bakfoten. Det händer nästan alltid. Jag uttrycker mig inte så väl. Men det gör ju å andra sidan bara det hela än mer spännande. Man vet knappt själv vad som kommer stå i artikeln. Jag gillar oväntade saker. Överraskningar.)

En annan dag ska jag fundera över vad jag inte gillar.

Det finns en hel del saker. Som myror, tex.