Jag närapå avled imorse.

Det var -12C.

En smärre personlig katastrof.

Jag inväntar ju våren.

I januari levde jag för att det skulle bli mer humana temperaturer i februari.

Och i februari levde jag för att våren skulle anlända med full styrka i mars.

Därför undrar jag nu:

Vad gick fel?

Det är sannerligen en relevant fråga.

All snö börjar bli riktigt tragisk.

Jag längtar efter barmark.

Jag vill borra ned ansiktet i mossan.

Smeka stenar och rötter.

Det där sista lät visserligen ganska suspekt.

Men jag längtar verkligen efter skog.

Att få orientera.

Ja.

Min längtan har gått så långt att jag även saknar aktiviteten på bilden nedan.

I vanliga fall ifrågasätter jag det starkt.

Det är en sådan märklig handling.

Vad är syftet?

Att rätta till något? Klia? Klappa?

(Svar mottages tacksamt.

Så att klarhet kan bringas.)