Jag har kommit på ännu en sak.

Att lägga till listan "Vad jag gillar med orientering".

Här kommer den:

- När duschskynket blåser ned.

(Tyvärr en mycket sällsynt företeelse.

Jag har bara upplevt det en gång.

Men vad det livade upp! Så spännande allt plötsligt blev!

Hejdlöst fnitter hördes från de mest oväntade håll.

 En D55:a försökte exponera sin nakna lekamen på bästa sätt inför herrarna. D14-gänget tjöt av skräck och kastade sig på marken.

Juniorkillarna gjorde stora ögon. Och vi tjejer med, såklart.

Det var sannerligen uppiggande.)

För övrigt visar min sjukdom inga tecken på att avta.

Jag är lite ynklig.

Och tvingas desutom äta pannkakor till middag.

Det ger magont.

Jag har försökt påtala det.

Men endera hör han rasande dåligt, eller så ignorerar han mig.

Det gör mig lika arg vilketsom.